Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal 1928, och som Socialdemokraterna därefter använde för att ge sina välfärdspolitiska mål mer lyster.

”Folkhemmet” var enbart en vision och en metafor – och ingen bestämd politisk målsättning.

Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.

Lyssna på Per Albin Hanssons röst i ett utdrag ur Folkhemstalet 1928.

Fortsätt läsa ”Folkhemmet”

Per Albins dotter Anna Lisa Berkling: ”Far gillade mors mat och kom ofta på besök”

Per Albin Hansson och dottern Anna Lisa röstar inför ett val på 1940-talet.

Per Albin Hanssons dotter berättade om föräldrarnas skilsmässa och försoning för journalisten Monnica Söderberg i en intervju 1978. Hur det var att växa upp då pappan hade en annan familj.

Per Albin Hansson (1885–1946) och Sigrid Vestdahl (1886–1973) flyttade ihop i Malmö i mycket unga år. De fick dottern Anna Lisa 1908. Sigrid stod ensam när hon just fött deras andra barn, sonen Per Gunnar, 1914. Per Albin hade då träffat en ny kvinna, Elisabeth Norlén. De gifte sig 1917 och fick två döttrar innan skilsmässan 1926. Då återvände han till Sigrid och gifte sig med henne samma år. Här berättar dottern Anna Lisa Berkling om sitt liv och sin familj. Ack, Kisse, vad du än kan ha för brister. Bestämt så är du född till statsminister.

Fortsätt läsa ”Per Albins dotter Anna Lisa Berkling: ”Far gillade mors mat och kom ofta på besök””