Första bilden på Per Albin Hansson

 

Bilden visar den första kända bilden av Per Albin Hansson.
Den är ett utsnitt av ett skolfoto taget på skolgården vid
Stattenaskolan i Fosie, Malmö omkring 1894. 

Per Albin Hansson föddes 1885. Mamma hette Kjersti Persdotter och pappa Karl Hansson. Hans födelsehem, som idag är museum, låg i Fosie, och numera heter gatan som går förbi huset, söderut från varuhuset Mobilia i Malmö just Per Albin Hanssons väg. Två små rum och ett litet köksutrymme var hela bostaden. Hyran var fem kronor i månaden.

Per Albin hade 3 bröder, Sigfrid som var ett år äldre, den yngre Nils Edvin och så Johan som var äldst. Han började i Stattenaskolan och var en duktig elev. Betyget härnedan är från avgångsklassen i Pildammsskolan, Malmö och visar goda omdömen. Han har själv berättat om sin barndom i ett manuskript för en veckotidning. Han första arbete efter en fyraårig folkskola var som springpojke och senare affärsbiträde först i Norlings Urmakeri sedan i den kooperativa butiken Pan.

Per-Albin och hans äldre bror Sigfrid deltog vid bildandet av det socialdemokratiska ungdomsförbundet 1903. Hansson blev redaktör för ungdomsförbundets tidskrift Fram. Senare blev han ansvarig utgivare för Social-demokraten som var huvudpartiets organ. 1908 blev Hansson ledamot av den socialdemokratiska partistyrelsen och ingick i verkställande utskottet från 1911. I Hjalmar Brantings regering var Hansson försvarsminister och en av de drivande krafterna i det stora nedrustningsbeslutet 1925. Detta drevs igenom med hjälp av de frisinnade efter att vissa eftergifter gjorts åt dessa. Vid Hjalmar Brantings död 1925 blev Per-Albin Hansson utsedd att ta hand om partiledarskapet. Han blev formellt vald till partiledare 1928. Efter ett socialdemokratiskt segerval 1932 bildades en rent socialdemokratisk regering med Hansson som statsminister. 1936 bildades under Per-Albin Hansson en koalitions regering med bondeförbundet. Efter ryskfinska krigets utbrott ombildades regeringen till att även innefatta Högern och Folkpartiet. Per-Albin Hansson dog 1946 i Stockholm efter att, då kriget var slut, åter bildat en rent socialdemokratisk ministär.

Under sin ungdom stod Hansson för en tämligen radikal och klassbaserad ideologi. Med åren kom han dock att anamma en till vissa delar konservativ och nationalistisk politik, vilket också präglade det parti han företrädde. Anammandet av det socialkonservativa folkhemsbegreppet som dittills förts fram av tänkare såsom Rudolf Kjellén och Teodor Holmberg kan ses som det yttersta beviset för detta. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren skriver i sin bok ”Ett visst mått av frihet” att Per-Albins anslutning till  folkhemstanken innebar ett avståndstagande från marxismens klasslära och ett övergivande av den marxistiska kärnan. Enligt Ljunggren innebar Per-Albin Hanssons ledarskap att den dåtida socialdemokratin förvandlades från ett klassbaserat socialistiskt parti till ett konservativt och nationellt statssocialistiskt parti.